Oljedimma bildas i en rad olika verksamheter:
• Inom viss typ av gummi- och plastindustri
• I stål- och valsverk
• Vid varmpressning
• I samband med härdning i härd ugnar
Inom verkstadsindustrin bildas oljedimma framförallt vid skärande
metallbearbetning:
• Svarvning
• Fräsning
• Slipning
• Borrning
Vid dessa processer bildas oljedimma eftersom olja eller vatten med oljetilsatser
(s.k. emulsion) används för att kyla, smörja eller transportera
bort spån.
Från oljedimma till oljerök
Vid höga varvtal och tryck blir det oljerök istället för
dimma då oljedropparna blir mycket små (‹1 µm
) och halten olja i luften ofta hög.
Risker och obehag
De risker och obehag som är förknippade med stora koncentrationer
oljedimma eller oljerök är:
• Oljedimman kan innehålla små metallpartiklar som kan
ge upphov till luftvägsproblem.
• Oljedimman kan innehålla ämnen, som kan ge upphov till
astma.
• Oljedimman påverkar lungfunktionen.
• Oljedimman kan orsaka hudproblem bl.a. oljeacne och eksem
• Ökad halkrisk p.g.a. att oljan sprider sig i lokalen
• Försämrad inomhusluft beroende på att oljan sätter
sig i ventilationssystemet med försämrad funktion som följd
• Allmänt smutsig miljö, beroende på att först
oljan och sedan andra föroreningar fastnar på maskiner och
annan utrustning.
• Känslig elektronik (data) påverkas och förstörs
med tiden av oljedimma och oljerök.
Hantering av oljerök /oljedimma
Det vanligaste och effektivaste sättet att avskilja oljedimmma /
oljerök är vid källan, d.v.s. direkt vid bearbetningsmaskinen.
Detta kan ske såväl vid en helt inkapslad maskin som vid öppna
maskiner. I en kapslad maskin skapar man ett undertryck i bearbetningsutrymmet
och suger den oljebemängda luften ur inkapslingen till filtret för
att sedan återföra den renade luften till lokalen eller föra
ut den via t.ex. en värmeväxlare.
Vid öppna maskiner försöker man fånga in dimman
/ röken i någon form av huv eller annan överbyggnad för
att sedan föra den vidare till ett filter.
Stoft, eller luftburna partiklar, är små partiklar som kan
hålla sig svävande fritt i luften och spridas långa
sträckor. Sådana partiklar är som störst 100 µm,
dvs en tiondels millimeter. Till stoft kan också räknas större
partiklar som dock inte är luftburna. Stoft bildas i en rad olika verksamheter, några exempel är träbearbetning, verkstadsindustri, cementfabriker, mineralullsfabriker, plastindustri.
Absolent fokuserar på stoft som bildas inom verkstadsindustrin. Exempel på detta är:
• Svetsning
• Laser- och plasmaskärning
• Torr slipning
• Blästring
• Lackering
Kort sagt de flesta arbetsområden som hanterar, bearbetar eller
processar ett torrt material.
Risker och obehag
Partiklar har akuta effekter på luftvägarna. De värst
drabbade är äldre människor samt människor med luftvägssjukdomar.
Partiklar kan vara cancerframkallande i sig men också vara bärare
av cancerframkallande ämnen.
Ett flertal faktorer bidrar till stoftets farlighet, till exempel storlek,
typ av stoft, typ av medföljande ämnen.
Partiklar större än 10 µm fastnar normalt i flimmerhåren
i näsan och kommer inte ner i lungorna. Partiklar mellan 2,5 och
10 µm sätter sig mestadels i de övre luftvägarna
där de kan orsaka eller förvärra astma, lunginflammation
och bronkit. Man har i flera studier sett ett samband mellan förhöjda
partikelhalter och ökad frekvens av dödsfall och sjukhusintagningar.
Hälsoeffekterna kan delas in i tre grupper, luftvägssjukdomar,
cancer och hjärt- kärlsjukdomar.
Utsläpp av stoft ger också miljöeffekter i form av damning
och nedsmutsning. Vidare kan stoftet bära med sig gifter såsom
t.ex. tungmetaller och organiska miljögifter. Dessa påverkar
i sin tur både mark ock vatten på olika sätt.
Hantering av stoft
Vid utvärdering av lämplig luftreningsteknik samt för
ett kostnadsmässigt bra val finns ett antal förutsättningar
som måste klarläggas först. Dessa är t.ex. luftflöden,
halt av stoft, typ av stoft, var föroreningar uppstår m.m.
Luftrening bygger på separation av partiklar från luften.
Vanligtvis används utsugshuvar eller utsug direkt på en kapslad
maskin som leds till ett stoftfilter där luften renas. Därefter
ventileras luften ut i lokalen eller utomhus. På grund av oftast
stora luftflöden är det vanligt med värmeåtervinnare
för den renade luften för att på så sätt minska
energiförbrukningen.
Textilfilter, t.ex. veckade patronfilter, har hög avskiljningsgrad
som ofta ligger på 99% eller mer och som även har hög
avskiljningsgrad för små partiklar. Filterverkan är en
kombination av flera faktorer: silverkan, diffusion, tröghetskrafter
m.m. Textilfilter är lämpliga för partikelstorlekar 1-100 µm.
Referens:
Länsstyrelsen Västra Götalands Län. Rapport 2004:
56,
Partiklar och Stoft – en kunskapsöversikt.
ISSN 1403-168X, Version 2004-05-24